Dagarna springer iväg och rastlösheten fyller varje cell i min kropp. Jag vänder upp-och-ner på huset på jakt att hitta något. Något att göra. Efter en hektisk inledning av hösten med studier och enorma krav från mig själv, vet jag inte hur man är ledig. Att vara sysslolös får mig bara att klättra på väggarna. Men. Det är skönt med sovmorgon. Ingen klocka som ringer. Ta dagen som den kommer. Jag har tid över att träffa underbara vänner över en lunch eller en fika. Jag har tid att damma av kameran och knäppa lite kort. Med ledigheten kommer inspirationen. I helgen väntar svettiga pass på gymmet, kalas och allmänt chillande. Men mitt fokus ligger längre fram i tiden. More to come..